Timmerbastur

Stockar har varit och förblir nästan det mest populära byggnadsmaterialet till ett hus och ännu mer till en bastu. En timmerbastu passar perfekt in i det naturliga landskapet och skapar en känsla av komfort och säkerhet. En bastu timrad av ”levande” stockar andas och ger en gynnsam energi för människan. Stockväggarna behöver inte någon extra värmeisolering och oftast ingen fuktisolering heller. På det sättet kan man förenkla väggbeklädnad både inomhus och utomhus. Trävirket har en förmånlig egenskap att absorbera värme, behålla den länge och utsöndra långsamt, utan att ha överhettat rumsluften. Därför är en massiv eldstad, som värmer upp långsamt, mer lämplig i en timmerbastu än bastuugnen som snabbt värmer upp. Även om man kan tillämpa många moderna tekniker genom att använda extra material som glas, sten eller modern ingenjörteknik vid bygget av bastu, följer vi samma byggregler som till ett vanligt hus. Om du inte tänker bygga en unik bastu använd ett sunt förnuft, då får du en bättre bastu för mindre pengar. Det lönar sig att hitta högkvalificierat byggnadsfolk därför att även ett litet misstag kan kosta en hel del.

 

Kontakta oss (+47) 46984250, terje@ntg.as

Det vanligaste byggnadsmaterialet är furuvirke vilket är perfekt att bygga en bastu av. Man ska välja dock en mindre kådarik furu. De som har kunskap säger att asp, lind, till och med gran, klibbal, lärk eller ceder är bättre lämpade trädarter än furu. En större uppmärksamhet bör ägnas åt kvalitativt bearbetning av trä. Träden för bastu avverkas på vintern då näringsvätskan är på den lägsta nivån. Innan byggandet börjar bör timret torkas upp till 18-20% fukthalt. Det bästa är om virket torkar naturligt utomhus. Se till att trävirket är fritt från skadedjur som husbock och svampangrepp, och från sprickbildningar på bärbalkar på de känsliga ställen.

Väggar

Om du inte har planer att bada bastu nästan varje dag på vintern kan du bygga den av tunnare och billigare timmer med mindre tvärsnitt. Du kommer inte att känna skillnaden under den korta tiden du badar och värmeförluster kommer inte att märkas om du värmer bastun väl. Men du kommer att spara pengar! Detsamma kan sägas om extra värmeisolering vilken inte krävs i en bastu (förutom isoleringen på taket i själva bastun). Vad det gäller fuktisoleringen är det något mer komplicerat. Tidigare fanns det naturligtvis inte någon fuktisolering men bastur var ändå varma och stod kvar längre än 100 år. Nuförtiden märker man att bastur utan isolering blir fuktiga och väggarna börjar ruttna. Anledningen till detta är enkel – det är knappast någon bastuägare som bygger en massiv stenugn som skulle behålla tillräckligt med värme för att torka fukt på väggarna även på vintern. Oftast har man en liten bastuugn av metall som kalnar snabbt och lämnar väggarna blöta till “vårdnad” av kylan. Den ackumulerade fukten i väggarna förvandlas till is och byggs upp. Så om du vill bada bastu på vintern och ha vackra gamla väggar skaffa en kraftigare bastuugn! Eller om du väljer att spara på ved och sten, isolera bastun mot fukt och ånga och lägg på väggpanelsbeklädnad som i de vanliga elementhusen med trästomme. Även om man har en tillräckligt kraftfull bastuugn är det värt att impregnera bottenstocken, syllen, med träskyddsmedel mot fukt.

Väggbeklädnader

Att sätta en väggbeklädnad på de vackra stockväggarna är ett misstag som man ibland gör! Bastun blir knappast vackrare och man behöver egentligen inte någon extra isolering. Man behöver heller inte förhindra trävirket att andas naturligt och man ska låta en ytterligare bastuventilation fungera. Av samma anledning ska stockar inte målas, särskilt invändigt. Undantaget är syllen som mest exponeras för fukt. Den måste behandlas med träskyddsmedel. Förr i tiden då timmerbastu var rökbastu och bastustenugnen brukade samla tillräckligt med värme brukade man lämna ett mellanrum under syllen för att få in frisk luft så att syllen skulle torka bättre och för att skydda den mot rötan.

Väggar av maskinbearbetade stockar

Oavsett att väggar av handbearbetade stockar ser mycket romantiskt ut kostar de mycket och det är inte vem som helst som kan bygga sådana väggar. Dessutom beror värmeförmågan av handbearbetade stockväggar inte på den bredaste diametern på stocken utan på den 30% mindre väggtjockleken vid knutarna. Det är intressant att man kan bygga bastu av ca 12-14 cm tjocka sågade balkar. Även om väggarna inte ser tjocka ut kommer de att behålla värmen bra även på vintern och du kommer att spara dina pengar. Man bor ju inte i bastun och den höga temperaturen som krävs behöver vi för en kort tid bara därför förekommer det inte några betydande värmeförluster. Se till att balkarna väl dras åt och pressas mot varandra lodrätt vid väggmonteringen. Om du lyckas med det behöver du inte någon extra tätning mellan balkarna.

Dörrar, fönster och ventilation

Eftersom trävirket andas blir det mindre fuktigt i bastun och det är just därför som en familjebastu, som inte används så intensivt, oftast inte behöver någon ventilationsutrustning. I så fall rekommenderar vi att ha ett litet öppningsbart fönster som kan fungera som ett vädringsfönster. Annars är ventilationen mycket önskvärd eftersom den säkerställer torra väggar efter badet i bastun. För detta ändamål kan man göra en ventilationslucka i taket vilken är stängd under badet. För att spara värmen i bastun brukade man göra dörren lägre och smalare än vanligt och tröskeln högre. Idag är det inte längre en nödvändighet utan en rolig inredningsaccent.

Fönster i timmerbastun måste matcha stilen på huset. Därför är de rustika fönstren de bästa. Endast i det fallet om väggarna är tjocka och lokalerna har uppvärmning är det värt att tänka på isolerrutan. Över fönster- och dörrkarmarna måste man lämna en springa på 5% av dess totala höjd för att träbalkarna inte skulle pressa ihop dem när huset sätter sig. Springorna tätas med drev och täcks med foder.

Sammanställt av Rimas Kavaliauskas